Ingen människa kan bryta ner gluten! – Del 2
Vi hade möjligheten att gå på en föreläsning med glutenexperten Dr Tom O’Bryan som också är grundare av den väldigt populära The Gluten Summit. Föreläsningen var en ögonöppnare och i detta inlägget delar vi med oss av det vi lärde oss.
Vad är gluten?
Gluten är en sammansättning av proteiner som finns i spannmål. När det pratas om gluten är det främst vete, råg och korn som nämns men gluten finns även i majs, ris och havre och andra medlemmar av familjen gräsväxter. Dock skiljer sig strukturen på gluten åt mellan de olika sädeslagen och det gluten vi kommer fokusera på idag är det protein som finns i vete, råg och korn. Det gluten som finns i vete består till största del i sin tur av två andra protein nämligen gliadin och glutenin, av gliadin finns det sen fyra oilka typer, alpha-, beta-, gamma– och omega-gliadin. När du äter spannmål kommer tunntarmen utsöndra enzymer för att bryta ner gluten, dessa enzymer kallas för vävnadstransglutaminas.
Hur gluten påverkar dina tarmar
Dina tarmar är som en lång tub som sträcker sig från munnen ända ner till anus. Tarmarna har som uppgift att släppa igenom nedbruten mat in i blodomloppet medan allt annat får passera rakt igenom och ut på andra sidan utan att tas upp i kroppen. Så den populära frasen “du är vad du äter” stämmer egentligen inte utan “du är vad du tar upp” är mer exakt.
På insidan av tarmen finns det små hår som kallas för tarmludd eller villi. Tarmluddet är det som är ansvarigt för att ta upp den näringen som flyter runt i tarmen. Personer som lider av celiaki, glutenintolerans, får sitt tarmludd nedbrutet och får därför svårare att ta upp näring men kroppen är duktig på att läka sig själv och det går att få tarmluddet att växa tillbaka genom att sluta äta sådant som orsakar det att brytas ner, i detta fall gluten.
Gluten orsakar läckande tarm hos alla
Dr. Alessio Fasano har med sin forskning påvisat att gluten, vare sig du lider av celiaki eller ej, orsakar läckande tarm hos alla. Läckande tarm är när bindningarna mellan cellerna som finns på insidan av tarmen börjar släppa igenom osmälta matpartiklar (makromolekyler).
I blodet ska det endast finnas nedbruten mat i form av vitaminer, mineraler, aminosyror, fettsyror och så vidare. Om tarmen börjar läcka och det helt plötsligt finns en bit grönsak eller kött i blodet som inte är totalt nedbruten kommer immunförsvaret att börja attakera den främmande partikeln vilket i sin tur kommer resultera i inflammation och kan leda till matkänslighet och slutligen autoimmuna sjukdomar enligt Dr. Fasano.
När tarmen läcker kan immunförsvaret komma att missta en icke nedbruten bit mat för egen vävnad i kroppen. Vad som händer då är att immunförsvaret kommer attakera den icke fullständigt nedbrutna maten i blodet men även kroppens egen vävnad till exempel sköldskörteln, levern eller hjärnan .
Dr O’Bryan berättar att det är kritiskt att sluta tillföra gluten som orsakar hål i tarmväggen och stimulerar immunförsvaret samtidigt som det är viktigt att stoppa inflammationen eftersom den startar en dominoeffekt av oxidativ stress vilket skadar cellerna i kroppen.
Effekten av oxidativ stress ökar exponentiellt och det är därför kritiskt att stoppa inflammationen genom att äta bra mat. Mat är antingen inflammatorisk eller anti-inflammatorisk, det finns inget mellanting enligt Dr O’Bryan.
Personer som har problem med IBS, Chrons eller andra inflammatoriska tarmsjukdomar har ofta visat sig ha problem med gluten och har visat förbättring när gluten utesluts ur kosten.
Nedan har jag ritat en förenklad bild för att illustrera vad som händer i en fungerande och i en läckande tarm.
Det bildas nya celler i tarmen var 3-7 dag vilket betyder att tarmen kan läka väldigt fort förutsatt att inget nytt gluten tillförs och att det finns tillräckligt med byggstenar för att reparera skadan.
Det räcker med väldigt lite gluten för att orsaka skador på tarmväggen, mängder på ner mot 1 mg gluten hindrar tarmen från att läka och varje gång gluten kommer in i tarmen uppstår nya hål i tarmväggen.
För att läka tarmen krävs det att du helt undviker gluten.
Om du äter gluten kommer immunförsvaret att agera, antikropparna som bildas kommer vara kvar i blodomloppet i 3-6 månader efter det att du senast åt gluten.
Vad detta betyder är att om du lider av en autoimmun sjukdom så kan immunförsvaret vara aktivit och attakera din egen vävnad i upp till 6 månader trots att du slutat äta gluten, det fungerar därför inte att äta gluten någon gång då och då eftersom immunförsvaret fortfarande är aktivt långt efter att du senast åt gluten.
Avslutande ord
Som du kunnat läsa i detta inlägg så har vi gått igenom vad som händer när gluten kommer in i kroppen och vad som händer i tarmarna. Ingen människa kan bryta ner gluten så även om du inte lider av glutenintolerans kommer livsmedel innehållande gluten att göra hål i tarmväggen vilket skapar ett respons från immunförsvaret. Om icke nedbruten mat tar sig in i tarmen tillräckligt många gånger kommer det orsaka allt från matkänsligheter till autoimmuna sjukdomar där kroppen börjar bryta ner den egna vävnaden.
Det sägs ta cirka 17 år innan ny information når din lokala läkare vilket är anledningen till varför de problem som gluten ställer till med inte är allmän kunskap inom sjukvården. Det är därför långt ifrån garanterat att du kommer få den hjälp du behöver eller ens de nödvändiga tester som behövs för att upptäcka glutenkänslighet.
Problem med gluten kan visa sig på många olika sätt, det kan vara allt från ledvärk, exem, huvudvärk till magsmärtor, allergier och mycket mer. Problem med gluten visar sig var än din svaga länk är.
Rekommenderade resurser:
Hotet mot din hjärna – Dr. David Perlmutter
Brödberoende – Dr. William Davis
The Gluten Summit
en ‘matbit’ i tarmen? hur skulle det går till? vi har inga hål i tarmludden för att släppa igenom hela matbitar, det är ren nonsens!
Som du kan läsa i inlägget så är det bindningarna mellan cellerna som släpper och det är där som osmälta matpartiklar kan leta sig in.
Osmälta matpartiklar letar sig inte in i kroppen, för om de gjorde det skulle de stoppa till första bästa kärl de träffar på nere i tarmen – hur stora tror du att dessa matbitar är? Dessutom den artikeln du länkar från Dr Alessio Fasano så säger Ni att det orsakar läckande tarm hos alla, Detta är inte nämnt i artikeln, det enda som nämns är att PERMABILITETEN ökar – vilket innebär att genomsläppligheten av vissa molekyler och ämnen ökar, inåt och utåt – men det innebär inte att tarmen läcker ut något eller att några matbitar kan “leta sig in” för om det gjorde det så skulle det leda till en av två saker:
1. Matbiten letar sig in i kroppens vävnad, där bakterier koloniserar och börjar förstöra tarmen, du får tillslut ett blödande sår i tarmen och eventuellt även en försvagning av tarmväggen och ruptur som leder till sepsis och död.
2. Matbiten tar sig in i blodomloppet vilket innebär att den måste ta sig genom blodkärlets vägg, som knappt släpper igenom kroppens egna blodkroppar som ej går att se med annat än mikroskop, hur den skulle släppa in matbitar är en utmärkt fråga.
För att stärka detta kanske jag kan ta ett utdrag ur publiceringen från dr Alessio som ni själva hänvisar till: To investigate whether CXCR3 expression is altered in CD, human small intestinal biopsy specimens obtained from both non-CD and CD patients were subjected to immunohistochemical and real-time RT-PCR analysis. CXCR3 staining was detected at higher levels in the lamina propria and the epithelium of CD patients (Figure 5E) as compared with non-CD controls (Figure 5D). CXCR3 mRNA expression in biopsy specimens revealed a 9.6-fold increase in CXCR3 mRNA expression in CD patients with active disease compared with CXCR3 gene expression in non-CD patients (P = .004). This disease-associated enhanced mRNA expression returned to levels seen in non-CD intestinal tissue in CD patients in remission after implementation of a gluten-free diet (Figure 5G).
Dvs Ja uttrycket av CXCR3 i CD (celiac disease = celiaki) patienter är högre, vilket också är det mRNA uttrycket som kopplas till ökade permeabiliteten i artikeln, är 9.6 GÅNGER högre hos CD patienter än hos icke-CD patienter. Så ja, det leder till en ökad permeabilitet både hos icke-CD patienter och hos CD patienter – men dels så är det en nästan tio gånger lägre dos hos icke-CD personer, samt så har INTE icke-CD personer några tydliga tecken på nedbrytning av tarmens epitel – vilket också för övrigt är ett av kriterierna för att bedömma hurvida en patient har CD eller inte, där ett annat är antikroppar mot gluten i blodet.
Ps
Ursäkta längden på inlägget.
Det var ett långt inlägg men ett bra sådant.
När jag skriver matpartiklar så är det en förenkling men inte en felaktighet. Givetvis är det inte en stor bit mat som penetrerar tarmväggen utan en proteinmolekyl som inte bör vara där eftersom den inte är totalt nedbruten.
När jag läser det du skriver validerar du bara det jag nämnt i inlägget, permeabiliteten ökar vilket är det samma som läckande tarm som det heter i vardagligt tal. Det går att ha läckande tarm utan att lida av celiaki vilket är det studien också visar. Personer som lider av så kallad non celiac gluten sensitivity har inte nödvändigtvis en nedbrytning av tarmens epitel och testar därför inte positivt för celiaki, det är inte heller säkert att de visar ett positivt test för tTG2 utan kan istället visa antikroppar för tTG6 så bara för en person inte lider av celiaki betyder inte det att gluten inte är ett problem.
Som du kan läsa i resultatet av Dr. Fasanos studie står följande: Based on our results, we concluded that gliadin activates zonulin signaling irrespective of the genetic expression of autoimmunity, leading to increased intestinal permeability to macromolecules.
Ovanstående kan enkelt uttryckas som att gliadin (en proteinfraktion i gluten) aktiverar zonulin (ett protein i tarmen) vilket leder till att macromolekyler (t.ex proteiner) tar sig igenom tarmväggen.
Tack för din kommentar.
om vill tas på allvar då skriver man precis som du gjorde i svaret till Marcus och pratar inte om matbitar. de var precis min poäng, ‘förenklingande’ blir inte bra och förvirrar folk.
Mycket intressant läsning! Men jag undrar vad vår mikroflora/tarmbakterier har för roll i detta. Ni skriver att det är tarmluddet som är ansvarigt för att ta upp näringen i kroppen. Även vår mikroflora har jag förstått hjälper till att bryta ner och ta upp maten på ett bra sätt… eller? vilka olika roller har tarmluddet och mikroberna? Kan det hjälpa till att man har en rik och frisk tarmflora om man har problem med celiaki t ex eller är det tarmluddet som är A och O?
Hej Monica, tack för din kommentar.
Tarmfloran hjälper till att bryta ner maten men tar inte upp näringen utan det gör tarmluddet. Vid celiaki attackerar immunförsvaret tarmluddet vilket gör att det bryts ner och inte längre kan göra sitt jobb. En rik och frisk tarmflora är någonting alla bör efterstäva, i fallet celiaki är det viktigt att sluta tillföra gluten och låta tarmluddet läka. Att ha en frisk tarmflora hjälper till i läkningsprocessen och tillskott av fermenterad mat kan hjälpa men i fallet celiaki är tarmluddet A och O.
/Johan
Det är socker som sänker tarmens förmåga att stänga ute ämnen. Att äta t.ex. vete innebär att man får i sig 80% socker. Öppningarna mellan cellerna i tarmen förlorar sin förmåga att hålla stängt för de farliga ämnena och som då medför att proteinet gluten kan fara rakt in i blodomloppet. Dessutom är glutenet i dagens vete mångt mer giftigt än det vete som fanns innan 1969. Hade gluten varit för sig själv så hade inte det kommit in i blodomloppet. Men då socker finns i vetet så sker detta.
Jag rekommenderar att ni läser följande inlägg där den åtta år gamla studien av Fasano et al. (som är utförd på ex vivo) jämförs med nyare forskning av samma forskargrupp samt andra forskargrupper. När ni har gjort det så gör ni allmänheten en tjänst att skriva om det här inlägget, åtminstone till den nivå där ni klargör att hela inlägget bygger på spekulationer och att bättre genomförd forskning inte stödjer dessa spekulationer.
http://tranastyrka.se/vete-och-lackande-tarm/
Mvh
Marek
Tack för din kommentar Marek.
Tycker absolut man ska läsa det inlägget och skapa sin egen uppfattning. Sen kan man ta och lyssna på den här intervjun med Dr Tom O’Bryan med inslag från Dr Fasano där de pratar om just gluten och dess nedbrytbarhet. För att citera Dr Fasano. “Gluten is not digestible by any human”.
Mvh
Johan
Hoppas att du inte blir arg att jag har länkat din sida från min blogg och att jag har kopierat lite. Vill bara sprida ljus över det som är mörker för många. MVH//Erika
Hej!
Tack för att ni upplyser på ett mycket bra sätt. Önskar bara att sjukvården hängde med lite bättre. Jag har i vuxen ålder ställt min egen diagnos: Glutenintolerans. Det här innebar att jag på egen hand uteslöt gluten helt och hållet för 5 år sedan utan att konsultera läkare. Mår superbra! Enligt vissa läkare och celiakiförbundet är det “farligt” att utesluta gluten på egen hand. Jag undrar varför? Har ni någon uppfattning om varför de tror att det är farligt?
hej jag äter 15kg råg/korn per månad.jag känner inte av något tarm eller magbesvär.men däremot undviker jag allt socker.även allt tillsatt socker.jag undviker sötningsmedel och jag undviker vetemjöl för att det är snabba kolhydrater.jag kommer aldrig att sluta att äta råg/korn.det är gott.jag äter även mycket falurågrut knäckebröd.fast jag dricker äppelcidervinäger morgon/kväll.jag undviker all socker för det kan förstöra blodkärl i ögon.njurar.socker bildar fett i levern.det kallas fettlever.jag älskar fullkorn.men jag hatar socker.sötningsmedel.vetemjöl.
Om det funkar för dig så kör på 🙂