Skillnad på mjölk och mjölk.
Mjölk, livets dryck….eller det är kanske vatten? Aja, strunt samma. Idag har jag tänkt prata om detta kanske lite kontroversiella ämnet mjölk. Det finns en massa variationer av mjölk, lättmjölk, standardmjölk, homogeniserad, pastöriserad osv. men det finns även en annan variation som inte många känner till, nämligen A1- och A2-mjölk. Mjölk består av vatten, vitaminer, mineraler, fett men också protein. Proteinet är det vi kommer titta närmare på idag.
Proteinet i mjölk består utav en del vassle- (whey) och en del kaseinprotein. Kaseinprotein kan i sin tur delas in i, Alpha, Beta, Kappa. Beta-kasein kan sedan i sin tur delas in i 15 olika varianter. De varianter som vi kommer titta på idag är A1-Beta-Kasein och A2-Beta-Kasein. Båda dessa formerna av Beta-Kasein är uppbyggda på nästan exakt samma sätt förutom på en liten punkt. Men innan vi tittar närmare på det måste vi veta hur protein är uppbyggt.
Protein består av peptider som i sin tur består av en mängd aminosyror. Peptider är en mängd aminosyror som är sammanbundna med varandra. När vi äter protein arbetar våra matspjälkningsenzym för att bryta loss aminosyrorna från varandra och föra de vidare ner i tarmen och in i blodet. Dock klarar matspjälkningsenzymen inte av att bryta loss alla aminosyrorna vilka då kommer att skickas ur kroppen den sedvanliga vägen.
A1-Beta-Kasein och A2-Beta-Kasein består av 209 aminosyror, det är alltså en peptid med 209 sammankopplade aminosyror. Skillnaden mellan A1 och A2 ligger på plats 67 i denna 209 platser långa kedjan, allt annat är identiskt. Vi tittar närmare på plats 59 till och med 68 vilket bildar en peptid med 9 aminosyror. På plats 67 för A2-Beta-Kasein finns aminosyran prolin och på respektive plats för A1-Beta-Kasein finns histidin. Prolin har en väldigt stark koppling till sina grannar (plats 66 och 68) vilket gör att när matspjälkningsenzymen försöker bryta loss prolin lyckas de inte, vilket är en bra sak. Samma gäller inte för histidin utan här lyckas matspjälkningsenzymen bryta loss histidin vilket gör att plats 67 och 68 kommer att försvinna. Kvar finns då en peptid med 7 aminosyror (plats 59-66) som tillsammans bildar en peptid med betäckningen BCM7 vilket står för beta-casomorphin-7.
Lägg märke till beta-caso[morphin]-7, morphin = morfin. BCM7 har narkotiska egenskaper vilka kan få dig att känna dig lite hög eller sömnig men kan över tid få värre effekter så som försämrat immunförsvar, autoimmuna sjukdomar, neurologisk försämring med mera.
A1-mjölk har (lösa) kopplingar till en rad olika sjukdomar så som MS, schizofreni, typ 1 diabetes mm men det finns ännu inget bekräftat beroende mellan nyss nämnda sjukdomar och A1-mjölk. Kopplingarna gjordes där forskare tittade på mängden konsumerad A1-mjölk och såg att desto mer A1-mjölk befolkningen drack desto större var förekomsten av nyss nämnda sjukdomar.
Kor från Asien och Afrika är oftast kor som producerar A2-mjölk. Amerikanska och europeiska kor producerar till största delen A1-mjölk. Om man vill vara på den säkra sidan så kan man dricka getmjölk vilket är A2-mjölk.
Vi hörs snart igen!
Johan
Läs mer här: Devil in the Milk: Illness, Health and the Politics of A1 and A2 Milk
Bra inlägg, såg på Tv 4 Malou Efter Tio om mjölk och hur det misstänks vara orsak till de höga tal av barndiabetes i Finland o Sverige. Forskning pågår i Finland, klar 2017. Svårt att vänta tills dess men vi har slutat med mjölk och hoppas det kommer ett mejeri som satsar på enbart A2 mjölk produkter.
Tack, kul att frågan om olika typer av mjölk har börjat uppmärksammas i media. Jag har själv inte helt slutat med mjölkprodukter men däremot dragit ner mycket, men det kommer bli mycket intressant att se vad Finlandsstudien visar när den är klar. Jag tycker i alla fall att fler personer bör känna till de konsekvenser mjölkprodukter kan ha på hälsan så man kan göra ett aktivt val om man vill använda det eller inte.
/Johan
Intressant – men jag är fortfarande osäker på min tolkning efter flera genomläsningar. Är det något bättre att konsumera A2 mjölk? Men i denna fanns ju A2-Beta-Kasein med histidin, som i sin tur skulle få effekter så som försämrat immunförsvar, autoimmuna sjukdomar, neurologisk försämring med mera. A1 medförde en ökad risk för MS, schizofreni, typ 1 diabetes mm.
Bra uppmärksammat. Det var en liten felskrivning av mig men det gjorde att det fick en helt annan innebörd. Jag har rättat till det i inlägget nu. A2-beta-kasein har aminosyran prolin vilket gör att peptiden inte bryts sönder. Så vad det betyder är helt enkelt att det inte bildas någon BCM7 i mjölk som är av typen A2.
Min pappa opererades för magsår på 1960-talet. Han rekommenderades då av läkaren att blanda grädde och vatten istället för mjölk. Jag gör sedan ett tag tillbaka likaledes. Har inte kunnat dricka mjölk på många år. Mår bättre med denna blandning. Vad tror ni om detta?
Det är svårt att säga så mycket om det utan mer information. Den frågan jag stället mig är varför har du inte kunnat dricka mjölk? Om det beror på att du är känslig mot mjölk så är blandningen grädde och vatten inte heller att föredra eftersom grädde fortfarande innehåller en del mjölkprotein och laktos.
Du kan ju testa med att helt utesluta mjölkprodukter under 1-2 veckors tid för att se hur du mår då och sen jämföra med när du dricker grädde, då kommer du få svar på om du klarar av att konsumera mölkprodukter eller ej.
Om känslighet mot mjölk inte är ett problem och du känner att du mår bra på blandningen grädde och vatten så ser jag inga direkta hinder i att fortsätta med det.
Tack för svar. Ber om ursäkt om jag uttryckte mig otydligt. Jag känner till angående min mjölkkänslighet och kan hantera den. Därtill har jag flera familjemedlemmar med liknande svårighet. Med min fråga undrade jag mest på om det fanns någon kännedom hos er om denna gamla “klokskap” hos läkaren.
Men olika individer kan tåla lite olika mängd av lactos. En dl mjölk innehåller 5 g lactos. En dl 40% grädde innehåller 3 g lactos.
Om jag blandar en tredjedel grädde med 2 tredjedelar vatten blir lactosinnehållet ca 1 g. ( Mycket god “mjölk” till gröten etc ) Kanske OK för en del personer!?
Varför läkaren ordinerade vatten och grädde vet jag inte. Har inte hört talas om något liknande förr så den frågan kan jag tyvärr inte svara på.
Angående laktos så har du helt rätt i att olika individer klarar olika mängder, vissa klarar mycket och andra ingen. Det handlar främst om laktasproduktionen i tarmen och den kan variera med åldern. Jag har redan skrivit ett inlägg om just laktosintolerans som du kan kika på: Går det att bota laktosintolerans?
Om problemet snarare är mjölkproteinet så är det bäst att helt undvika mjölkprodukter eftersom det framkallar ett respons från imunförsvaret. Känslighet mot laktos är en brist på enzym så ställer inte till med samma problematik som känslighet mot mjölkproteinet gör.
Som jag skrev i förra kommentaren så är det bara att köra på med blandningen grädde och vatten om du känner att det fungerar för dig och att du inte får några symptom. Det viktigaste är att du lyssnar till din egen kropp hur den reagerar.
Tack! Jag vill inte ytterligare kommentera ditt svar men jag är inte nöjd och kommer inte att göra fler inlägg här.
Jag förstår tyvärr inte vad för svar du är ute efter. Men tack för att du tog dig tid att kommentera.
Pastöriseringen hamrar sönder proteinerna i mjölken. Opastöriserad mjölk kan laktosintoleranta dricka. A2-mjölk verkar ha en bättre blandning och blir inte förstörd på samma sätt.
Hejsan! Jag tokgillar denna bloggen, både för recept och fakta 🙂
Jag har två frågor:
1.Om man kollar på dokumentären “Forks over Knives” så pratar de där om en syra i mjölk som bryter ner vårt skelett ungefär lika mycket som kalciumet bygger upp det. Lite plus-minus-noll där… Har ni nån kunskap om detta?
2. Jag har slutat med spannmålsprodukter (utom havre) och har iom det blivit fri från alla mina allergier som jag dragits med i 31 år. Jag reagerar inte på någon av de saker som jag tidigare fått svåra eksem av, som pälsdjur, citrusfrukter, växter (främst i kontakt), tomat, paprika, lök, chili osv osv. Jag har även inspirerat en kollega att prova det samma och han har fått samma resultat!
I kampen för att min 7åriga dotter ska få samma chans att bli kvitt sina eksem och sin astma så skickade jag urinprov (från båda mina barn) till Neurozym i Norge för analys. Jag fick tillbaka ett svar där de hittat peptider från både mjölkämnen och glutenämnen.
Vad innebär detta i ett språk man kan begripa?
Hej Kajsa,
Jag har tyvärr inte tittat på den dokumentären du nämner, men det finns många som menar att syrabildande mat (t.ex. mjölk) neutraliseras genom att ta t.ex. kalcium från skelettet. Dock råder det delade meningar om det precis som med allting annat. Till exempel hjälper andningen till att hålla syra-/basbalansen rätt. Vitamin K2 som finns i mjölkprodukter hjälper även till att hålla mineralerna kvar i skelett och tänder. Jag skrev nyligen ett inlägg om hål i tänderna, där är en hänvisning till en podcast om just vitamin k2 om du vill veta mer om just det.
Kul att du lyckats bli av med dina allergier, bra jobbat och riktigt kul att du även lyckas inspirerar andra. Innan jag svarar på din fråga om provsvaren så vill jag bara tillägga att jag inte är medicinskt utbildad så jag kommer bara berätta det jag känner till.
Peptider i urinen pekar på att proteinet från t.ex. mjölk/gluten i detta fallet inte bryts ner som det ska. Om kroppen lyckas så kommer peptider att brytas ner till ännu mindre beståndsdelar, aminosyror. Så det provsvaret pekar på är att det är en ofullständig nedbrytning av proteinet vilket är kopplat till matkänsligheter som kan påverka kroppens olika system, det är då rekommenderat att undvika den maten som är problemet. I detta fallet är det då gluten och mjölk. I detta inlägget har jag skrivit lite mer om känslighet mot gluten: https://www.halsasomlivsstil.com/2014/04/hur-gluten-attackerar-din-hjarna/
/Johan
Tack Johan för dina svar!
Jag har fått ett helt nytt liv iom att jag blivit av med mina allergier. De har varit ett svårt handikapp för mig både näringsmässigt och socialt. Vem orkar bjuda på middag när “ingenting” får ingå i maten? Vilken resturang serverar något ätbart? Affärsluncher och middagar var en ångest. Och vad gick alltid att äta om inte…Bröd!?
Jag tänker att mina barn fått vidrigt mycket bröd genom mig under tiden de låg i magen och under amning. De tålde inte min bröstmjölk utan fick ont i magen och gaser. Kanske inte undrapå?!
Jag har läst dina inlägg om gluten och det är jättebra. Jag hoppas verkligen “folk” får upp ögonen ordentligt snart och att livsmedelsverket och sjukvården också kunde börja inse hälsoriskerna med deras snedvrida rekomendationer och ignorans.
Tack för att ni orkar driva kampen för upplysning till folket via denna blogg!
Tack själv Kajsa för att du är inne och läser det vi har att skriva :).
Egentligen ska man inte dricka mjölk alls, fattar jag det som. Är laktosfri (valios) mjölk bättre? Hur är det med yoghurt och grädde? Ost? (Vi äter lite för övrigt efter paleo) Är barn känsligare eller mindre känsliga än vuxna? Kan de äta i begränsad mängd? Vad är i så fall rekommenderat?
Min son -älskar- yoghurt och skulle gärna äta två paket om dagen (3 år) men vi har dragit ner på det rejält för honom. För övrigt äter han inga andra mejerier förutom ost och fetaost. Är (krav-märkt) fetaost något helt annat än detta? Jag och mannen älskar ost, men kan klara oss utan yoghurt osv. (förutom jag som har en skvätt mjölk i kaffet eller gröten).
Massor frågor, SÅ tacksam för svar!
Lovis
Hej Lovis,
Det här med mjölk är en riktig djungel, vissa säger att man inte bör dricka det (speciellt personer som håller på med Paleo) och andra säger att det är okej. Personligen dricker jag inte mjölk eftersom jag inte gillar processen den genomgår med pastörisering, homogenisering etc. Men får jag ett glas opastöriserad mjölk (vilket vi får tag ett par gånger om året) så dricker jag det gärna där grädden fortfarande är kvar.
Laktosfria produkter är bra för de som är laktosintoleranta men det är inte bättre ur någon annan synpunkt.
Fermenterade mjölkprodukter så som yoghurt anser jag är bättre än pastöriserad mjölk eftersom de innehåller goda bakterier, speciellt om du gör det själv. Men i slutändan handlar det om hur du/ni mår efter ni ätit det och enda sättet att veta är att avstå under en period (gärna minst 7 dagar men desto längre desto tydligare reaktion) och sedan prova att äta det igen, då gäller det att utesluta alla mjölkprodukter.
Vi är alla individer så vissa personer kommer klara av att äta mjölkprodukter bättre än andra men eftersom majoriteten av alla mjölkprodukter är pastöriserade så ser jag ingen vits i att äta det. Pastörisering innebär att alla bakterier dödas i mjölken, även de som är bra för dig, och det tror jag är en stor anledning till varför många har problem med mjölkprodukter. Jag upplever att jag tolererar mjölkprodukter t.ex. ost bättre när den är opastöriserad.
Vissa klarar av får- och getmjölk/ost/yoghurt t.ex. fetaost bättre än komjölk men detta är individuellt. Kravmärkta mjölkprodukter är bättre än de som inte är det, primärt av saker som INTE finns i mjölken så som antibiotikarester och andra kemikalier etc som kan förekomma i konventionell mjölkproduktion.
Det finns inget riktigt rakt svar som jag kan ge dig utan du får helt enkelt prova dig fram. Din matsmältning säger väldigt mycket om hur du mår på insidan, om du märker att din matsmältning blir bättre utan mjölkprodukter så har du en tydlig indikation där på att mjölkprodukter kanske inte är det bästa för dig.
Mvh Johan
Jag har nu vid mycket mogen ålder för första gången fått något slags ansträngningsastma;att gå 150 meter räcker för att utlösa besvär. Jag har levt liberal Lchf i åtta år samt glutenfritt i tre. Jag har dock dagligen i ca 1 års tid konsumerat pastöriserad a-fil+pumpafrön till luncherna. Kan där finnas någon förklaring? Har sedan några dagar övergått till Paleo men har inte märkt någon effekt än så länge.
Hej Ulf,
Det är väldigt svårt att säga vad din ansträngningsastma kan bero på. Om du tror att det kan bero på ditt intag av mjölkprodukter är det värt att testa att utesluta det under en tid, gärna minst 30 dagar.
Lycka till!
/Johan
Hej! Har du någon aning om vilka hårdostar som är gjorda på A2-mjölk? Jag vet att get och fårost är A2, men hallå….det går inte ersätta en vanlig Gouda-ost med get och fårost…? Det borde ju finnas tex Gouda från Europa som är gjord på A2-mjölk..Men hur hittar jag dem? Mvh Camilla
Hej Camilla,
Tyvärr har jag ingen koll alls på vilken hårdost som är gjord av A2-mjölk.
hej hej,
Tack för al dina berättelser.För mer en 40 år odlar jag gamla sädeslag.First i Nederland och nu här i Sverige.Och jag förädlar grönsaker som är mer härdigt,störrer rotsystem och mer näringsrik.
Men jag läste en gång at Fjällkor och Tellemarkkor har har en annan form av caseïne.Fråga ;är det A1 eller A2-mjölk eller en annan sak?
Hör gärna av dig,
Med vänliga hälsningar,
Ruurd